Rubriken är denna
Fotografiets historia börjar redan på 1000-talet e.Kr. när principen för camera obscura (mörkt rum) och ritkameror typ camera lucida beskrivs som olika metoder för att ersätta handens verk med självtecknande ritpapper. Själva tekniken utvecklades dock inte förrän på 1500-talet. Med optikens framsteg kunde efterhand allt ljusstarkare bilder projiceras. Det återstående problemet var att göra bilden varaktig.
De äldsta bevarade fotografierna är tagna omkring 1826 av Joseph Nicéphore Niépce och var resultatet av många års experiment. Niépce började i likhet med flera andra personer framställa icke varaktiga bilder redan på 1780-talet och 1790-talet. Daguerreotypin, som bygger på Niépces och den senare kompanjonens Daguerre arbeten, var det första systemet som användes i någon större skala. Under 1800-talet skedde sedan många stora tekniska landvinningar, bland annat möjligheten att göra flera kopior från samma plåt, George Eastman och hans företag Kodaks kameror för allmänheten och stereofotografiet (som bland annat används i 3D-bilder idag).
1900-talets största innovationer var nog småbildskameran och 35 mm-filmen med beteckningen 135, samt den digitala fotografin. I dag kan vi indela kamerorna i följande klasser småbildskameror (som tenderar att bli digital), mellanformatskameror och storformatskameror. Andra klasser såsom lådkameran och bälgkameran är kraftigt marginaliserade eller har gått till fotohistorien.
Redan tidigt i fotografihistorien utvecklades tekniker för att manipulera fotografier, både direkt framför kameran (som i fallet med Cottingleyälvorna, 1917-1920, som lurade Sir Arthur Conan Doyle), eller med dubbelexponering, eller under framkallningen. I diktaturer har det till exempel blivit vanligt att redigera bort obekväma människor från i övrigt godkända fotografier.
Några fotografier kan sägas ha förändrat världshistorien, bland annat bilder på vietnameser på väg att avrättas under Vietnamkriget.
LÄnkar: www.fotosidan.se
